1. Första steget

MEDELVÄRDESBESLUT införs i uppenbart numeriska frågor.

Exempel på detta är om regeringen vill införa ett skatteavdrag på 3% och får 2/3 majoritet vid en omröstning i riksdagen. Då blir medelvärdesbeslutet 2/3 av 3% = ett skatteavdrag på 2%.

DIGITALA VAL i form av digitalröstning i vallokalerna.

Vissa av valbåsen i varje vallokal utrustas med apparatur för digital röstning. I övrigt går valet till på vanligt sätt och man kan även välja att rösta med valsedlar som tidigare.

DIREKTDEMOKRATI i form av fler folkomröstningar.

Större samhällsfrågor som riskerar polarisera landet avgörs genom folkomröstningar med medelvärdesbeslut. Antalet kärnkraftverk och vilket år de ska vara avvecklade är exempel på gamla frågor som enkelt skulle ha kunnat avgöras på detta sätt.

←  Bakåt till Steg 0                      Vidare till Steg 2  →

FÖLJDFRÅGOR:

Blir de politiska besluten bättre med Demokratiskt Folkstyre?

Oftast, fast det är inte syftet med Demokratiskt Folkstyre!

Huvudsyftet med Demokratiskt Folkstyre är att de politiska besluten ska bli mer demokratiskt rättvisa genom att alla som röstar får samma proportionella inflytande över alla beslut.

Detta innebär beslut som baseras på ett medelvärde som förhindrar alltför extrema majoritetsbeslut som senare kommer att ångras. På det sättet blir besluten bättre som en bieffekt av Demokratiskt Folkstyre.

Försvinner oppositionen med Demokratiskt Folkstyre?

Nej, det faktum att alla får sitt proportionella inflytande över alla beslut som tas betyder bara att beslutet är optimalt rättvist, inte att beslutets konsekvenser är optimala.

Därför kan beslutet behöva förändras nästa gång det är val precis som i det nuvarande systemet, och alla som vill förändra det utgör därför oppositionen.

Överskrids budgeten av senare medelvärdesbeslut?

Om en budget redan har fastställts måste alla beslut som är beroende av denna budget ligga inom ramarna för budgeten, och kan därmed komma att behöva justeras för att i efterhand anpassas till budgeten.

Omvänt kan en mängd beslut tas som sedan kräver beslut om en budget som täcker de fattade besluten. Budgeten måste då täcka kostnaden för de redan tagna besluten.

Kommer frågorna att ”saltas” vid medelvärdesbeslut?

Det finns en risk att vissa politiker för fram ett högre eller lägre bud än vad de eftersträvar för att röstningens medelvärde ska hamna närmare deras önskade resultat.

Denna form av manipulation avslöjas ganska snart eftersom budet blir så uppenbart orimligt eller alltför extremt för att locka väljare. Förhoppningsvis är det därför självreglerande – men om det inte skulle vara det behöver åtgärder vidtas.

Detta är en av de svårbesvarade frågor som behöver testas och utvärderas i liten skala för att kunna åtgärdas så att de inte ställer till skada i ett mer utbyggt system.

Gäller medelvärdesbeslut vid alla numeriska frågor?

Eftersom inte alla frågor lämpar sig för medelvärdesbeslut så behövs en juridisk instans som har till uppgift att på begäran upphäva sådana beslut både innan och efter att beslutet tagits.

Ett exempel på detta är om ett beslut att ha syrgasmask till alla i ett flygplan resulterar i ett medelvärdesbeslut att ha syrgasmask till alla utom en.