”Matematisk konsensus”

Att uppnå konsensus i en fråga – dvs att alla är överens – är oftast ett mycket mödosamt och tidskrävande arbete.

Fördelen med konsensus är att alla blir lika insatta i frågan och får ta del av samtliga perspektiv på den, innan det gemensamma beslutet tas.

Den största nackdelen är dock att det kan visa sig omöjligt att uppnå konsensus och att det därmed inte alltid är en framkomlig väg för beslut.

Här kommer Medelvärdesbeslut in som ett alternativ!

Ett medelvärdesbeslut kan liknas vid omedveten eller ofrivillig konsensus i och med att frågan inte behöver diskuteras på samma sätt, men ändå ger det mest rättvisa och därmed det mest godtagbara kompromissbeslut som är möjligt.

Medelvärdesbeslutet blir ett matematiskt beräknat konsensus baserat på var och ens individuella uppfattning i frågan, och ersätter således det mödosamma och tidskrävande arbetet med att komma överens.

Och jämfört med ett sedvanligt majoritetsbeslut så ligger ett medelvärdesbeslut oändligt mycket närmare konsensusidealet.

Det enda som krävs för ett medelvärdesbeslut är att frågan formuleras så att det finns ett tillräckligt antal tydliga alternativ som går att beräkna ett medelvärde från.

Väldigt många av våra samhällsbeslut är numeriska – nästan alla ekonomiska frågor t ex – men det finns naturligtvis också frågor som inte är det: Ska vägen byggas eller inte? Ska vi ha högertrafik eller inte?

Man bör inte ha 70% högertrafik i ett land och man bör inte bygga 70% av en väg, så i dessa fall måste frågorna formuleras om för att kunna ge ett användbart medelvärde.

I de fall det är nödvändigt med ett majoritetsbeslut i en fråga så kan man ändå förbättra beslutet något med ett medelvärde. Istället för att rösta ja eller nej eller avstår så röstar man på en fem- eller tiogradig skala. Valet formuleras ungefär som en kundundersökning: Hur gärna vill du ha högertrafik? 1=Ogärna, 2=Ganska ogärna, 3=Det kvittar, 4=Ganska gärna, 5=Gärna.

Ju fler alternativ desto korrektare resultat när man räknar fram medelvärdet. Blir medelvärdet större än 3 ovan så blir det högertrafik och blir det mindre än 3 så blir det inte högertrafik. På detta sätt tvingas inte de som är lite tveksamma att rösta antingen ja eller nej eller att avstå. Detta blir mer korrekt än ett ja- eller nej-beslut men ändå aldrig helt rättvist eftersom det är ett majoritetsbeslut med vinnare och förlorare – även om det är medelvärdesbaserat.

Därför bör man i ett demokratiskt folkstyre sträva efter renodlade medelvärdesbeslut där hela gruppen vinner och minimera antalet majoritetsbeslut av nyss nämnda typ, även om de ibland blir oundvikliga.

Eftersom inte alla frågor lämpar sig för medelvärdesbeslut så behövs en juridisk instans som har till uppgift att på begäran upphäva sådana beslut både innan och efter att beslutet tagits.

Det kan dels röra sig om binära beslut som höger eller vänstertrafik. Dels beslut som drabbar enskild person eller samhället negativt vid minsta lilla utfall.

Exempel på det senare är om ett beslut att ha syrgasmask till alla i ett flygplan resulterar i ett medelvärdesbeslut att ha syrgasmask till alla utom en.

Vilken funktion medelvärdesbeslut har i ett demokratiskt folkstyre beskriver och diskuterar jag fortlöpande på min hemsida Demokratiskt Folkstyre – För en rättvis demokratisk politik! www.demokratisktfolkstyre.se

(Du kan även provrösta på ett antal frågor till höger eller längre ner på denna hemsida för att se hur Medelvärdesbeslut skiljer sig från Majoritetsbeslut och Medianbeslut.)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *