Medelvärdesbeslutsymbolen

Demokratiskt Folkstyres logga är en grafisk beskrivning av ett medelvärdesbeslut – dvs ett val som resulterar i samtliga rösters medelvärde istället för ett ja eller nej.

Den böjda kurvan motsvarar alla de olika höjdvärden som folket har röstat på, och den raka horisontella linjens höjd motsvarar medelvärdet av alla dessa.

De många färgerna visar bara att medelvärdet blir precis lika rättvist för alla politiska färger.

Ett medelvärdesbeslut kan som minst ha två alternativ och som mest ett oändligt antal alternativ att välja mellan.

Låt oss ta några exempel:

Om det ligger ett förslag om att höja riksdagsmännens löner med 10% så finns det bara två alternativ att välja mellan. Höja eller inte höja. Tio procent eller noll procent.

Om röstningen då resulterar i att 80% röstar för höjningen och 20% röstar mot höjningen så blir INTE resultatets medelvärde en höjning med 8% vilket man lätt kan luras att tro!

I varje fråga med Ja och Nej så innebär ett Ja att man är 100% för (varje röst räknas som +1) och ett Nej att man är 100% emot (varje röst räknas som -1). Om lika många är för och emot så blir medelvärdet 0, dvs frågan ska inte resultera i någon åtgärd (status quo). Om en majoritet är för så blir det ett positivt tal som innebär en viss procent åtgärd, och om en majoritet är emot så blir det ett negativt tal som innebär samma som 0 eftersom frågan inte gällde en lönesänkning, dvs ingen åtgärd (status quo).

Exemplet ovan innebär att att 80% röstar +1 och 20% röstar -1. Medeltalet blir då 80-20 delat med 100, dvs 0,6. Detta innebär att lönehöjningen blir 0,6 x 10% = 6% istället för 10% i detta fall. Allas röster har påverkat resultatet lika mycket och 6% höjning var den röstande gruppens sammanlagda vilja.

Men det vore ändå bättre om det fanns fler alternativ att välja mellan!

Om varje parti föreslår varsin egen procentsats för en höjning så kan det tillkomma ytterligare alternativ. Några partier håller fast vid 0 respektive 10 procent, men något parti föreslår kompromissen 5 procent och något parti föreslår kanske hela 20 procent samtidigt som något parti föreslår en sänkning med 10%.

Då finns det 5 alternativ att välja mellan: -10%, 0%, 5%, 10% och 20%.

När valet är gjort och rösterna är räknade beräknas medelvärdet på samma sätt som tidigare, och denna gång kanske det hamnade på 1% eller 3% höjning istället för 6%, eftersom det fanns fler alternativ som gjorde valet lättare för den som varken ville rösta för 0% eller för 10%.

Men det vore ändå bättre om det fanns ännu fler alternativ att välja på!

Idealiskt så skulle varje medborgare kunna rösta på valfri procentsiffra för att få fram ett ännu mer exakt medelvärde för alla som röstar.

Med valsedlar eller tryckknappar för ja- och nej-alternativ så blir detta helt orimligt att utföra, men med digital teknik motsvarande en betalning av valfritt belopp via Swish med Bank-ID så skulle en digital röstning kunna vara en lika enkel sak att utföra.

Hur ett digitalt valsystem i ett direktdemokratiskt folkstyre kan utformas och införas beskriver och diskuterar jag fortlöpande på min hemsida Demokratiskt Folkstyre – För en rättvis demokratisk politik! www.demokratisktfolkstyre.se

(Du kan även provrösta på ett antal frågor till höger eller längre ner på denna hemsida för att se hur Medelvärdesbeslut skiljer sig från Majoritetsbeslut och Medianbeslut.)

3 thoughts on “Medelvärdesbeslutsymbolen

  1. Jan Isefalk

    Hej Lennart. Tanken ät tilltalande, men är det inte bättre med medianomröstning?

    Om t.ex. 1000 personer röstar och medelvärdet för 999 av dem är 1 och den tusende röstar för värdet 100 000, så blir resultatet (medelvärdet) 101, bara för att den tusende personen drämde till med ett högt värde.

    När det är stor spridning i indata är medianvärdet att föredra före medelvärde, för att inte ett enstaka värde ska få oproportionellt stort inflytande på resultatet.

    I fallet med löneförhöjning 0 eller 10% är medelvärde eller medianvärde sannolikt väldigt nära varandra (speciellt om det är väldigt många röstande förstås), eftersom en rejäl begränsning har satts (max 10% är möjligt), men det ger ändå ingen fördel, vad jag kan förstå, för medelvärde före medianen. Möjligen likvärdiga, i bästa fall.

    Så, frågan är: varför inte använda medianvärdet i stället för medelvärdet?

     
    Reply
    1. lennarthallstrom

      Tack för din fråga, Jan!

      I valet mellan medelvärde och medianvärde valde jag medelvärde för att kunna använda det direkt även i binära val (ja/nej).

      Om valet t ex gäller att stänga 12 kärnkraftverk så kan resultatet bli något mindre än hälften av rösterna för och något mer än hälften emot. Medelvärdet blir då ca 49%, dvs endast 6 av kärnkraftverken stängs.

      Medianvärdet skulle däremot vara en av motrösterna, dvs inget kärnkraftverk stängs. Detta resultat följer inte alls folkviljan.

      Både medelvärdet och medianvärdet kan i ditt och mitt exempel ge fasansfullt felaktigt resultat i ytterlighetsfall – men aldrig samtidigt!

      Det borde därför gå att finna ett sätt att låta dessa båda värden tillsammans garantera ett rättvisande resultat. Detta är verkligen något att utforska vidare!

      För mig föll valet på medelvärde eftersom nästan alla politiska beslut idag av tradition är binära enligt ovan, och därmed blir dessvärre medianvärdet oanvändbart i just dessa fall.

      Det exempel du tar upp förutsätter en redan långt gången utveckling av demokratisystemets valalternativ, och då bör definitivt medianvärde bli användbart som komplement till medelvärde som en typ av rimlighetskontroll.

      Låt oss var för sig eller tillsammans försöka utforma en användning av median- och medelvärde som i kombination säkerställer ett rättvisande resultat av folkviljan!

       
      Reply
      1. lennarthallstrom

        Enklast är som jag ser det att utgå från medelvärde och använda medianvärde som kontrolluppgift i de få fall då medelvärdet blir extremt pga missbruk.

        Men som jag dessutom skrivit på annan plats så hanteras detta ändå av en instans för överklagande av ett missvisande värde, och en liknande instans som på förhand upprättar rimliga gränser för vilka värden man kan rösta på.

         
        Reply

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *